Måndagsskriv 3 Maj 2021

Dagens ord: Julmarknad, stå, frustration, köket.


Snöflingor stora som lovikkavantar singlade långsamt ner över stånden på julmarknaden. Lars lutade huvudet bakåt och fångade en på tungan. Den smälte direkt och han vred sig en aning för att pricka en till. "Snälla, så still nu." Mamma lät frustrerad på rösten och Lars vände blicken ner mot sina fötter. Han hade ju knappt rört på sig. Men mamma hade låtit frustrerad hela morgonen, då hon sprungit fram och tillbaka i köket som en yr höna. Det hade legat mjöl, slevar och bunkar över precis varenda yta. Resultatet hade (i absolut sista minuten) blivit ett femtiotal små cellofanpåsar, bundna med röd- vitprickiga sidenband, innehållandes mammas gudomligt goda drömkakor, som nu packades upp, i perfekta rader, på det uppfällbara bordet. 

Precis som varje år samlades människorna mellan kyrkstugorna, med vy över den frusna Porsnäsfjärden. Lars såg ut över den nu och började tänka på berättelsen han hört igår, om sjöhäxan som bodde under vattnet. Han ryste lite under sin tjocka vinterjacka. Och kunde han inte se ett hål i isen, om han spände ögonen riktigt, riktigt hårt? Kunde sjöhäxan komma upp ur det och dra ner honom om han gick för nära? Nej, det var säkert bara någon dåre som badat isvak. Häxor fanns ju inte på riktigt. Men dårar fanns det gott om.